Fråga psykologen Fråga KBT-terapeuten Narcissism Utmattningssyndrom Hantera känslor ADHD Om MåBra

Så klagar lyckliga människor – lär dig gnälla smartare

04 jul, 2018
Framför klagomålen på rätt sätt så får du mer tillbaka!
Med rätt sorts retorik kan du komma långt och chansen att göra din röst hörd ökar. Här är våra smartaste tips på hur du bäst framför ditt missnöje utan framstå som en sur gnällspik i onödan!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Att klaga ligger inte så högt i kurs om man vill göra sig populär. Det upplevs som otacksamt, oproduktivt och gnälligt – och ja, det kan man ju kanske hålla med om. Men let’s face it – ibland bara måste man få lätta lite på trycket! Fast det kan vara smart att lära sig att gnälla på rätt sätt.

I en studie som publicerades i European Journal of Work and Organizational Psychology undersökte man på vilket sätt nöjda och lyckliga människor oftast framför sina klagomål.

Först bad forskarna deltagarna att skriva om en jobbig och störande situation de nyligen varit med om på arbetsplatsen och ranka hur allvarlig de upplevde den. Sedan fick de analysera sitt humör och sammanställa hur ofta de gnällde eller klagade på saker under resten av dagen.

Läs också: Hjärnforskaren: Klaga mer – och må bättre

Studien fann att de som uttryckt mest klagomål vid skrivuppgiften var mindre nöjda med tillvaron under hela resten av dagen och surheten spillde till och med över på nästa morgon. I längden kan gnällandet alltså göra saker och ting värre, trots att det är skönt för stunden.

Annons

Men – andra studier som analyserat hur lyckliga människor väljer att lägga upp sina klagomål, visar också att klagandet inte nödvändigtvis behöver förgifta resten av dagen, så länge man framför det på ett genomtänkt sätt. Inte helt otippat är mindfulness ett viktigt verktyg.

Så framför du bäst ditt missnöje utan framstå som en gnällspik i onödan:

Tänk på klagomålet som en dubbelmacka

Ett enkelt men smart knep! Överdelen på mackan är öronöppnaren; en inledningsfras som styr in ditt ”offer” på ämnet på ett smidigt sätt utan att de blir defensiva. Pålägget är själva klagomålet och bottendelen är matsmältaren – ett avslutande positivt uttalande.

Exempel: Du är på restaurang och har beställt laxpasta men får in räkpasta. Säkert gott, men inte vad du var sugen på. Prova då att lägga fram ditt klagomål såhär:

”Det här ser ju supergott ut (öronöppnare). Men jag beställde laxen (klagomålet). Så om det går att byta ut mot räkorna skulle jag verkligen uppskatta det! (matsmältaren). Det kan tyckas självklart att du ska få byta ut maten utan att behöva linda in det om de gjort fel, men det låter mycket trevligare och ökar chansen att kyparen tar klagomålet på ett bra sätt.

Annons

Klaga med ett syfte

Ja, ibland är det bara sjukt skönt att gnälla utan att egentligen ha en lösning (hej pms!). Och det måste man få lov att göra ibland – bara du vet varför du gnäller (eller ok, åtminstone ATT du gör det…).

Läs också: Knuffmetoden: Så partnerpeppar ni varandra

Att klaga med måtta kan också användas som en isbrytare, för att förmedla något om dig själv eller för att hålla andra till svars för sitt beteende. Men – nyckeln till lyckade klagomål är att göra det strategiskt. Lyckliga människor klagar med ett syfte. De finstämmer sina klagomål för att öka chansen att nå önskat resultat.

Lyckliga människor ventilerar, de ältar inte– och de väljer sin publik

Även om det kan vara förlösande att gnälla av sig, så kan det också underbygga din egen irritation inför situationen och få det att kännas ännu värre. Så gör det med måtta och välj din publik noga. Gnäller du inför människor som kan bidra med lösningar, stöd och tänkvärda svar är chansen att du går vidare utan bitterhet mycket större än om du bara öser ur dig på vem som helst när som helst. Risken är annars att du bara blir ännu mer sur och irriterad om du inte får rätt respons ifrån de du gnäller inför.

Annons

Dagboken kan vara din bästa vän

Men att lätta på trycket handlar inte bara om att snäsa över slappa kollegor, dålig service eller ogenomtänkta situationer. För någon som genomgått en traumatisk händelse kan det vara en ren nödvändighet att få ventilera. Då kan skrivandet vara en bra terapi.

I en studie vid University of Texas fick en grupp människor som precis förlorat sitt jobb skriva av sig om sina känslor. Intressant nog så visade undersökningen att de som skrev dagbok regelbundet både hanterade situationen bättre och hittade nya jobb fortare.

Läs också: 10 vanor alla lyckliga människor har gemensamt

Och ja – självklart finns det väldigt många bra skäl att gnälla ofta och mycket också. Om man håller inne med sitt missnöje så kan man gå miste om en hel massa förbättringar som behöver göras. Men gör det smart.

Bildkälla: IBL

Artikeln publicerades först på ELLE.

Annons